Förkyldningarna avlöser varandra eller rättare sagt dom hinner knappt ens göra det.

M har varit sisådär små snorig och feber till och från i några månader och nu igår när han gick och lade sig gallskrek han av smärta och det visade sig att han hade fruktansvärt ont i höger öra. Han hade även fått nässelutslag bakom en örat. och ner i nacken Jag försökte trösta honom genom att ha han i min famn flera gånger om, mutade han med glass några gånger så han kunde tänka på annat, gav han alvedon samt näsdroppar och försökte bunkra upp kuddarna så han fick upp huvudet högre än hjärtat så att det inte skulle göra lika ont, men det tog flera timmar innan han äntligen kunde komma till ro och somna. Han och jag delade på soffan inatt och det är tur att den är mjuk och skön att sova i, annars hade det nog inte gått något vidare.

Nu imorse begav vi oss till jourmottagningen där vi fick träffa en läkare som konstaterade direkt att han har öroninflammation och att han var rejält svullen, så det blev Kåvepenin utskrivet. Om några veckor ska vi boka in ett återbesök för att konstatera att öroninflammationen är borta. Nu sover han gott i sin säng efter att både fått sin medicin samt flytande Ipren, då han utöver har ont i örat även har feber. Jag hoppas på en lugn natt inatt, då jag är otroligt trött och har varit det hela dagen.

Ovanpå allt så verkar Js förkyldning aldrig ge mig sig och idag lät han mer rosslig än annars. Med andra ord bara att öka inhalationerna en tid framöver tills det ger med sig, för att sedan återgå till dom ordinarier inhalationerna. I vanlig ordning lär det nog dröja flera veckor/ månader innan det sker. Han har mer eller mindre haft en förkyldning i 2-3 månader så det var inget annat än väntat med en kombination av pollenallergi. Mindre kul att behöva tvinga i honom medicinerna flera gånger extra varje dag nu bara. Han har blivit så stark den lille krabaten och man känner sig som en extremt dålig förälder som måste tvångshålla sitt barn för att han ska kunna må bra…

Annonser

Idag har jag mått bättre i omgångar, men långtifrån frisk. J han är heller inte kry och det har man märkt mer och mer på andningen och orken från hans sida. Förhoppningsvis mår vi bättre imorgon. På sätt och vis känns det skönt att vi är sjuka nu när det inte är det bästa vädret utanför dörren, så då behöver man inte ‘skämmas’ över att man är inne flera dagar i rad.

Idag har det kliat ännu mera i mina fixa-nerver. Jag har mina aningar att det kan vara för att man inte är ute som tidigare och att man efter ett tag helt enkelt blir less på att stanna inne. Tyvärr så är det så just nu att jag känner mig svimfärdig vid minsta ansträning så att försöka vara ute är helt enkelt bara att glömma. För att komma till det jag började berätta om så har jag påbörjat en förvandling. Jag ska nämligen göra om våra trista Bumerang galgar från IKEA till shabby chic stil. Slutresultatet kommer ni att få se när det klart, men just nu kan jag inte så mycket för jag inväntar lite material från Panduro som bör komma under veckan, men fram tills dess får jag göra det jag kan.

Nu är ni nyfikna va? 😉

Imorgon var det tänkt att jag, Therese och barnen skulle fara till IKEA, men pga att J har blivit sämre idag så blir det inte av. Andningen är verkligen påverkad. Jag tycker så synd om honom. Han lyckades som sagt få på sig mina baskilusker som jag är påväg att bli kry ifrån, dock är jag hes och kraxar än, men inte lika illa som tidigare.

Under dagen, trots att vi inte vart krya så har jag börjat måla vitrinskåpet, men tyvärr tog all färg slut så mer ska inhandlas imorgon och det lilla som är kvar ska då göras. Det är riktigt fint kan jag säga!

Idag for jag strax efter lunch iväg med barnen mot Pershagen för att titta på skolbänken med stol som jag fann igår på Blocket åt A. Självfallet råkade jag köra fel, så det var bara att vända tillbaka och i samma veva så gallskriker A Jag har en loppa! Jag har en fästing! Den har blod! Där är den! osv. Han hade känt något i hårbotten och slitit bort den, trodde han. Jag tittade närmare och ser fästingen sitta där, men jag som avskyr dom där känner att jag klarar inte av att ta bort den och dessutom såg den inte speciellt hel ut från där jag satt. Vi for i alla fall vidare till skolbänken och där berättade självklart A om fästingen och vi kollade närmare och kvinnan visade sig ha en fästingpenna så hon hjälpte till att få bort den vilket var väldigt snällt av henne.

Skolbänken var för övrigt jätte fin så vi köpte den och nu står den i As rum. A fick tycke för kvinnans son och om han hade velat så hade han stannat kvar för dom hade samma intresse, nämligen Pokémon kort. Dom var så söta så.

Vi for sedan vidare till S som fick en stor bukett blommor av oss samt fick veta några stödord för vad för present hon ska få då presentchecken har anlänt; boll, för två, häftig och extrem. Det serverades kladdkaka och en massa annat och framåt kvällen bar det av hemåt. Skolbänken placerades på sin plats, barnen nattades och när älsklingen kom hem påbörjade vi vitrinskåp projektet, eller rättare sagt han. Han har tvättat det till stora delar med målartvätt och jag ska ta restrerande innan jag lägger mig och imorgon blir det att måla det. Det kommer bli så fint så!

Förkyldningen vägrar försvinna och jag är fortfarande hes och har ont i halsen, men på bättringsvägen tror jag, dock verkar det som att J har fått samma skit och det visar sig med mer slem i halsen, hostande, rosslande, febrig och svårt med andningen vilket resulterar i mer inhalationer än vanligt. Han får inte vara frisk länge min lilla älskling. Infektionerna och virusen verkar bara avlösa varandra. Han har haft detta sen han föddes även fast det var först vid 6 månader som vi fick medicinerna. Allaredan på BB klockade dom hans andning för att han pep när han andades, men sen ‘glömdes’ det bara bort. Huvudsaken är i alla fall att han i dagsläget får hjälp.

Det verkar luta åt en lugn natt trots allt, fast jag ska nog inte ropa hej förrens jag lagt mig i sängen och somnat och vaknar upp imorgon bitti. Fram tills nu så har J i alla fall sovit sen jag natta honom och han verkar ha klarat av slemmet bra. Nu hoppas jag bara att det håller i sig inatt så man får lite sömn nu när man varit vaken långt in på natten. Jag kommer vara riktigt trött imorgon.

Godnatt!

Idag på förmiddagen var jag och J på Öppna Förskolan medans de andra var på förskolan. Det var BabyCafé med sång och musik och idag var det väldigt mycket folk vilket var roligt. Det är ju tur att det är två lägenheter som är sammanslagna om man säger så. Vi sjöng, lekte, fikade och umgicks med andra föräldrar och barn innan det var dax att bege sig hemåt för att natta J som var jätte trött efter allt ståhej.

När han sedan vaknade på eftermiddagen så var han som han brukade om än lite hängig, men jag tänkte inte så mycket på det just då, eftersom han var nyvaken. Han visade sig vara mer rosslig än innan och hostade en massa vilket blev mer och mer. Man hörde att det var en massa slem som gjorde så han hostade och harklade en massa. Han blev inhalerad i vanlig ordning och han blev lite bättre, samma sak vid nattningen för kvällen. Just nu sover han gott för stunden, men det återstår att se hur natten blir, dock har jag inga höga förväntingar att det blir en lugn natt även fast jag hoppas på det. Är det värre imorgon så kommer jag att ringa barnmottagningen för att höra om vi ska göra medicineringen.

De andra två har busat för fulla muggar, både på förskolan och här hemma. A var iväg till Nynäs med sin avdelning där han fick se utställningen ‘Alfons har landat’ (den var vi på för några år sen i Kulturhuset, men det minns han nog inte). Jag funderar på att gå med alla barnen dit någon gång under sommaren för jag minns att även jag tyckte om den. Väl hemma så blev det mellis och sen var dom ute och lekte med grannbarnen hela dagen ända fram tills det var dax för middag och därefter såg vi lite av ‘Hej hej sommar’ och sen blev det dax för nattning vilket jag fick sköta själv pga att Anders var iväg och skulle byta till sig en liten lastbil så han kan lasta på mer jordgubbspallar än annars i lilla skåpbilen.

För er som inte vet det så säljer Anders just nu en massa jordgubbar till några ICA och Coop butiker både inne i och utanför stan, grossist, torghandlare samt ett fåtal jordgubbsförsäljare som står vid vägkanterna. Han har fullt upp just nu.

J fick sin 1 års spruta i torsdags och i några dagar nu har han varit lite hängig och rosslet har inte gett med sig, men han har börjat bli bättre. Han inhaleras regelbundet, fast det gör han annars med så det är ingen ‘nyhet’.

Jag passade även på att väga honom och han visade sig väga 11,5 kg. Jag vart faktiskt riktigt glad, för det känns som han har stannat upp lite och inte äter lika mycket som annars. Vi mätte inte honom vare sig på längden eller huvudet, men bm hade så mycket att göra pga att dom även tar hand om min ordinarie barnmorskas patienter pga att hon är långtidssjukskriven och ingen vet när hon kommer tillbaka och pga att vi egentligen ‘bara’ var där för sprutan så blev det så. Visserligen finns det en vikarie, men en del patienter vill hon och de ordinerie barnmorskorna (för de andra områdena i kommunen) följa upp. Jag pratade med bm (samma som hade hand om Ms laktosintolerans) och vi kom fram till att jag ska ta kontakt med våran barnläkare på barnmottagningen. Det är mycket lättare för oss att ha allt samlat på ett och samma ställe, så nu har jag ringt dom om en tid (deras tidsbokning låg tyvärr nere) och dom skickar en kallelse inom kort. I vilket fall som helst så kommer jag att ta upp Ms lakotsintolerans, Js ev. laktosintolerans som ev. är komjölkallergi eller tom celiaki, Js pollen allergi (remiss om pricktest ska ordnas), Js förkyldningsastma som är värre än förut, As förkyldningsastma och hans falsk krupp. I huvudsak gäller tiden för J, men det kommer ändå bli att vi pratar om alla tre när vi ändå är där, för så blev det sist vi var där.

As IgA-nefrit (det han fick som som följdsjukdom från Henoch Schönleins purpura förra året) kommer att fortsättas kollas regelbundet på Njur- & Urinvägsmottagningen på Sachsska Barnsjukhus, det är samma barnläkare som det var när vi mer eller mindre bodde på Sachsska Barnsjukhus. Han äter fortfarande Enalapril för att hans blodtryck är högt. Medicin för själva sjukdomstillståndet finns inte utan det är bara att vänta ut. Det kan tom vara som så att han får leva med det resten av sitt liv, men förhoppningsvis går det bort. Vi får helt enkelt se. Jag är glad så länge han inte får nästa följdsjukdom, njursvikt…