Jag har en plan. En plan C, men även en plan D i kombination med plan ABC. Om jag inte kommer in på sjuksköterskeprogrammet till VT-10, vill jag fortfarande studera. Jag känner att jag vill utvecklas. Jag är motiverad, mer än någonsin. Min tid är nu. Planerna går in i varandra. Alla ansökningar samt högskoleprovet kommer göras i samma veva. Med andra nästlar dom in sig i varandra, men vad gör det då det i slutändan blir något bra av det hela. Det gäller som sagt att tänka långsiktigt! 😉

  • Plan A – Skriva högskoleprovet 24/10
  • Plan B – Söka in på sjuksköterskeprogrammet
  • Plan C – Söka in på ekonomiassistentutbildningen med löneadministration
  • Plan D – Studera lösa kurser för att fortsätta utvecklas intellektuellt
    Tänkbara kurser;
    Biologi A & B
    Fysik A & B
    Geografi A
    Kemi A & B
    Naturkunskap B
    Photoshop
    Rehabilitering/Habilitering inkl fältstudier
    Utvecklingstörning/ Funktionshinder inkl APU

Det är bara man själv som kan besluta om man vill utvecklas som person. Ingen annan. Studera är inget man bör skämmas för, det är grunden för ens framtid. Visst, jag må vara utbildad barnskötare samt snart 8 års erfarenhet i en livsmedelsbutik, men att arbeta som barnskötare och endast bli vikarie känner jag inte att jag vill bli då det känns fel både mot barnen och mig själv. Jag älskade verkligen att gå Barn- och fritidsprogrammet, för den gemenskapen som fanns där var något unikt! Om jag kunde ändra mina val på inriktning när jag valde till gymnasiet så hade jag helt klart valt naturvetenskapligaprogrammet just för att det hade gett mig en bättre grund till att kunna söka vidare, men nu kan jag inte det och jag får göra det bästa nu i efterhand istället och jag är övertygad att det kommer att gå väl. Vill man, så kan man! Så är det.

Först och främst klara av omvårdnadsprogrammets sista termin som startar i augusti och slutar i december och därefter är jag utbildad undersköterska. Mitt ena mål! 😀

Annonser