Imorse såg vi genom fönstret hur fint det var ute så jag planerade in att efter frukosten så skulle jag och barnen gå ut på en promenad ner till Järnåldersbyn och vara där sen stund och ha fruktstund och vätskekontroll därnere. Vi började gå och det såg bra ut, tills jag hör en ansträngt mjauande bakom oss. Åh nej! Min första tanke var att det var Nova och mycket riktigt så skulle hon följa med oss. Hon har nämligen gjort det tidigare. Hon är precis som en liten hund på gott och ont.  Saken är den att det är en 70 väg vi gick på, det åker visserligen inte så mycket bilar där, men en och annan och hon går liksom på vägrenen. Vi försökte få henne att gå hem, men utan resultat. Hon sprang in i skogen och jag såg vår chans till att lyckas ‘lura’ henne, men hon dök upp efter oss och det kom bilar. Det blev bara att vända om och vi gick hem igen. Det fungerar inte att försöka fortsätta gå och ha henne efter sig och hon riskerar att bli påkörd. Det blev att leka på tomten istället och barnen var nöjda ändå och det var huvudsaken.

När det sen var dax att äta lunch så blev det nässelsoppa som vi hade nerfryst från förut med ägghalvor. Det är både gott, nyttigt och lättlagat!

Jag har även hållt på och små donat här hemma så gott det gått idag, men det blir att fortsätta med resten imorgon, eftersom det blev att jag fick sitta på akuten istället. Det var mindre kul, men det är bra nu eller bättre i alla fall.

Annonser